Greek-born Spanish Mannerist Painter, 1541-1614 Considered a representative of late Renaissance Spanish art, El Greco was actually born in Greece, on the island of Crete. After studying in Venice under Titian, El Greco settled in Toledo, Spain in 1577. At the time he was wildly popular, his emotionally religious paintings being just the ticket for the hometown of the Spanish Inquisition. After his death his work was largely ignored until the beginning of the 20th century; now he considered one of the inspired geniuses of Western art. His distinctive style features bold shapes and colors, with elongated and slightly distorted figures. In Toledo El Greco was in constant demand and liked living large: he maintained a private orchestra to accompany his meals.  Related Paintings of El Greco :. | The Assumption of the Virgin | St John the Evangelist and St Francis | The Annunciation | St.Jerome | The Burial of Count Orgaz (mk08) |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Henri Lebasque Prints
French Painter, 1865-1937 was born in 1865 at Champign?? (Maine-et-Loire). He started his education at the Ecole des Beaux-Arts d??Angers, and moved to Paris in 1886. Here, Lebasque started studying under L??on Bonnat, and assisted Humbert with the decorative murals at the Panth??on. Around this time, Lebasque met Camille Pissarro and Auguste Renoir, who later would have a large impact on his work. Lebasque's vision was coloured by his contact with younger painters, especially Edouard Vuillard and Pierre Bonnard, founders of the The Nabis' Group and the Intimists who first favoured the calm and quietude of domestic subject matter. From his first acquaintance with Georges Seurat and Paul Signac, Lebasque learnt the significance of a colour theory which stressed the use of complementary colours in shading. Lebasque was a founding member of the Salon d'Automne in 1903 with his friend Henri Matisse. Two years later a group of artists exhibited there including Georges Rouault, Andr?? Derain, Edouard Vuillard and Henri Matisse while keeping solid links with other artists such as Gustave Rouault, Raoul Dufy, Louis Valtat and especially Henri Manguin, who made him discover the south of France. His time in South of France would lead to a radical transformation in Lebasque??s paintings, changing his colour palette forever. Other travels included the Vend??e, Normandie and Brittany, although Lebasque would always prefer the small idyllic villages of the South of France. Lebasque had some commercial success during his lifetime. He worked on the decorations at the theatre of the Champs-Elys??es and of the Transatlantique sealiner. Lebasque died at Cannet, Alpes Maritimes in 1937. His work is represented in French museums, notably Angers, Geneva (Petit Palais), Lille (Mus??e des Beaux-Arts), Nantes and Paris (Mus??e d??Orsay) as well as many more around the world. Famed as a painter of 'joy and light', Lebasque is admired for the intimacy of his subject matter and his unique delight in colour and form.
Guillaume Voiriot
Guillaume Voiriot (Paris, 1713 - Paris, 30 November 1799) was a French portrait painter. In the years of 1746-1749 Voiriot went, at its own expense, to Italy. After his return he became a member of the painters and sculptors guild at Academie de Saint-Luc. In the years 1759 to 1771 he regularly exhibited portraits of his contemporaries in the Paris Salon. He portrayed family members, scientists, writers, actors and musicians.